Tänk er själva...få ett samtal där de säger:
"Jag vill inte skrämma dig nu men Tilde har ramlat på rutschkanan och slagit i huvudet...."Jag trodde jag skulle dö....Jag hade hjärtat uppe i halsgropen....
Och jag kan ärligt säga att jag minns inte mycket av vad som hände från det att jag lämnade huset tills vi kom in på akuten.
Men det va ingen fara med henne.Väl inne i väntrummet så blev hon sitt riktiga jag igen...
Och eftersom hon inte hade kräkt eller så och att hon va som vanligt igen,så gjordes inga riktiga undersökningar....
Jag har fått höra från några om det verkligen ska vara så att de inte gör riktiga undersökningar,men vad ska jag säga...
Jag/Vi har framfört allt som dagiset berättat och vad vi har märkt...MER kan jag inte göra.Visst kan man begära mer undersökningar men om en doktor kommer in till oss och säger:
"det syns på henne att hon inte har fått någon hjärnskakning"...vad gör man då?
Vi blev väldigt glada och lättade....
Jag vet inte om andra inte är medvetna om att när man hela tiden ifrågasätts om vi verkligen har gjort rätt nu,så blir ens självförtroende skadat.Att man själv börja fundera på om man verkligen har gjort ALLT som behövs?
Tilde har fått feber nu ikväll...inte mycket men lite....
Har ringt till sjukvårdsupplysningen bara för att vara på den säkra sidan....Men det har ingenting att göra med fallet innan idag....
Usch jag känner mig helt tom nu.Döds trött skulle jag mog vilja säga....
Men jag måste hålla mig vaken och se DH.....eller hur Emelie:)
